Som fågeln ur sin bur.
Som isar när det våras,
som kärlek när den såras…
Äh.
Det är dags att lägga ner den här bloggen.
Jag läser mindre nuförtiden – och när jag läser böcker har jag inte längre någon automatisk lust att skriva om dem.
När jag framöver får oundviklig lust att skriva om någon bok så kommer jag att placera det inlägget på min huvudblogg, Kontaktsporter – som jag nyss gjorde med Lesley Downers Den sista konkubinen. Den boken får visserligen betraktas som nästan inom bloggens ämne… budogalningar brukar snöa in på Japan, mer eller mindre.
Jag gjorde två och ett halvt år som bokbloggare – okej, kanske två år som aktiv sådan, och skrev 202 inlägg mest om böcker men även ett par om filmer och annat kulturellt.
Borde man stänga av möjligheten att kommentera på en avslutad blogg? Inte än i alla fall. Vill någon säga hej då måste den ju få göra det, men till slut är det väl bara spam som dräller in. Då stänger jag kommentarsmöjligheterna, men inte förrän dess. På sikt kanske jag till och med raderar den här bloggen. Jag skrev den mest för samtalets skull. Inte allt jag skrev i den känns så beständigt, om vi säger så.
Hej då Boktipset!
maj 4, 2011 kl. 10:00 e m
Kära boktipskontaktninaninanna, jag kommer sakna din bokblogg mycket. Och omgående bokmärka Kontaktbloggen (där jag ibland tittat in). Jag förstår ditt beslut, men tycker det känns sorgligt. Du och din blogg var väldigt viktiga under min egen första bloggtid, och har (tillsammans med några andra bokbloggar(e)) ett särskilt skimmer kring sig bara på grund av det. Ofta var det lite kontroversiellt att komma hit!
Låt gärna bloggen ligga kvar, även om du inte skriver här längre! Och kom och “hälsa på” bland bokbloggarna (eller hos mig i alla fall) ibland!
/Vixxtoria
maj 18, 2011 kl. 8:19 e m
Oj, var din blogg ny när jag började blogga? Jag uppfattade dig som väldigt garvad och etablerad.
Kontaktsporter är en rätt nördig blogg. Det är ju gulligt att du bokmärkt den men jag misstänker att där inte finns så mycket för andra än… tja. Ungefär samma typ av nördar som jag.
Existensen av den här bloggen har gjort att jag känt ett litet tvång att kika in hos andra bokbloggare ibland. När den känslan släpper blir jag säkert en mer regelbundet återkommande läsare hos dig igen!