Äh.

Det är dags att lägga ner den här bloggen.

Jag läser mindre nuförtiden – och när jag läser böcker har jag inte längre någon automatisk lust att skriva om dem.

När jag framöver får oundviklig lust att skriva om någon bok så kommer jag att placera det inlägget på min huvudblogg, Kontaktsporter – som jag nyss gjorde med Lesley Downers Den sista konkubinen. Den boken får visserligen betraktas som nästan inom bloggens ämne… budogalningar brukar snöa in på Japan, mer eller mindre.

Jag gjorde två och ett halvt år som bokbloggare – okej, kanske två år som aktiv sådan, och skrev 202 inlägg mest om böcker men även ett par om filmer och annat kulturellt.

Borde man stänga av möjligheten att kommentera på en avslutad blogg? Inte än i alla fall. Vill någon säga hej då måste den ju få göra det, men till slut är det väl bara spam som dräller in. Då stänger jag kommentarsmöjligheterna, men inte förrän dess. På sikt kanske jag till och med raderar den här bloggen. Jag skrev den mest för samtalets skull. Inte allt jag skrev i den känns så beständigt, om vi säger så.

Hej då Boktipset!

Njaej, inte så. Men skolbibliotek rensar ofta ut en hel del, tydligen, och skolor gör upp listor på för barnen olämplig litteratur. American Library Association sätter ihop listor på de böcker som oftast kastas ut – ”most challenged books” är termen (jag medger att jag inte vet exakt vad den innebär). Jag tänkte mig en liten bokbloggosfärslista som kollar vilka av de här böckerna vi läst.

Rätt många av titlarna och författarna är hyggligt okända för oss här på andra sidan Atlanten. Ganska många av dem är ungdomsböcker som inte översatts, men andra namn hoppar man verkligen högt över. Jag länkar till engelska Wikipedia allt vad jag kan, för att i möjligaste mån reda ut vad det här är för författare och böcker. Jag har använt Wikipedia samt bibliotekskatalogen i Stockholm, den sistnämnda för att försöka hitta titlar på översatta versioner.

Det finns en lista över förbjudna klassiker också. Å andra sidan förmodar jag att det räcker med att ett enda skolbibliotek i hela USA kastat ut boken för att komma med på den, eller att en grupp galna kristna samlats för att under ceremoniella former bränna boken. Den samlingen av boktitlar är onekligen mer uppseendeväckande, men jag avstod ändå från den och tog istället topplistan.

De 100 mest förbjudna/motarbetade böckerna 2000-2009 (Top 100 Banned/Challenged Books: 2000-2009)

1. Harry Potter-serien, J.K. Rowling (Jag behöver inte räkna upp de svenska titlarna va?)
2. Alice-serien, Phyllis Reynolds Naylor. (Alice + Patrick = Sant, Alice – med huvudet fullt av kärlek, Alice, snart tretton, Alla utom Alice, Alltid Alice…)
3. The Chocolate War, Robert Cormier.
4. And Tango Makes Three, Justin Richardson/Peter Parnell.
5. Of Mice and Men, John Steinbeck (Möss och människor)
6. I Know Why the Caged Bird Sings, Maya Angelou (Jag vet varför burfågeln sjunger)
7. Scary Stories (bokserie), Alvin Schwartz
8. His Dark Materials (bokserie), Philip Pullman
9. ttyl; ttfn; l8r g8r (bokserie), Lauren Myracle
10. The Perks of Being a Wallflower, Stephen Chbosky (Wallflower : konsten att titta på)
11. Fallen Angels, Walter Dean Myers
12. It’s Perfectly Normal, Robie Harris
13. Captain Underpants (bokserie), Dav Pilkey. (Kapten Kalsipp)
14. The Adventures of Huckleberry Finn, Mark Twain. (Huckleberry Finns äventyr)
15. The Bluest Eye, Toni Morrison. (De blåaste ögonen)
16. Forever, Judy Blume
17. The Color Purple, Alice Walker. (Purpurfärgen)
18. Go Ask Alice, anonym (Fråga Alice)
19. Catcher in the Rye, J.D. Salinger (Räddaren i nöden)
20. King and King, Linda de Haan
21. To Kill A Mockingbird, Harper Lee (Dödssynden)
22. Gossip Girl (bokserie), Cecily von Ziegesar (Annabelle Vestry, pseudonym?). En rätt lång bokserie med titlar som Gossip Girl, You Know You Love Me, All I Want Is Everything, Because I’m Worth It med flera. (Gossip girl – bara i din fantasi, med flera.)
23. The Giver, Lois Lowry. (Den utvalde)
24. In the Night Kitchen, Maurice Sendak
25. Killing Mr. Griffin, Lois Duncan
26. Beloved, Toni Morrison. (Älskade)
27. My Brother Sam Is Dead, James Lincoln Collier
28. Bridge To Terabithia Katherine Paterson (Bron till Terabitia)
29. The Face on the Milk Carton, Caroline B. Cooney. (Saknad – Jennie 3 år)
30. We All Fall Down, Robert Cormier (Vandaliseringen)
31. What My Mother Doesn’t Know, Sonya Sones (Vad mina vänner inte vet)
32. Bless Me, Ultima, Rudolfo Anaya
33. Snow Falling on Cedars, David Guterson (Snö faller på cederträden)
34. The Earth, My Butt, and Other Big, Round Things, Carolyn Mackler
35. Angus, Thongs, and Full Frontal Snogging, Louise Rennison (Georgia Nicolsons dagbok)
36. Brave New World, Aldous Huxley (Du sköna nya värld)
37. It’s So Amazing, Robie Harris
38. Arming America, Michael Bellasiles
39. Kaffir Boy, Mark Mathabane (Kaffir Boy : en självbiografi)
40. Life is Funny, E.R. Frank
41. Whale Talk, Chris Crutcher
42. The Fighting Ground, Avi
43. Blubber, Judy Blume
44. Athletic Shorts, Chris Crutcher
45. Crazy Lady, Jane Leslie Conly
46. Slaughterhouse-Five, Kurt Vonnegut (Slakthus 5)
47. The Adventures of Super Diaper Baby, George Beard
48. Rainbow Boys, Alex Sanchez
49. One Flew Over the Cuckoo’s Nest, Ken Kesey (Gökboet)
50. The Kite Runner, Khaled Hosseini (Flyga drake)
51. Daughters of Eve, Lois Duncan
52. The Great Gilly Hopkins, Katherine Paterson
53. You Hear Me?, Betsy Franco
54. The Facts Speak for Themselves, Brock Cole
55. Summer of My German Soldier, Bette Green
56. When Dad Killed Mom, Julius Lester
57. Blood and Chocolate, Annette Curtis Klause (Blod & choklad)
58. Fat Kid Rules the World, K.L. Going
59. Olive’s Ocean, Kevin Henkes
60. Speak, Laurie Halse Anderson (Säg något)
61. Draw Me A Star, Eric Carle
62. The Stupids (bokserie), Harry Allard
63. The Terrorist, Caroline B. Cooney
64. Mick Harte Was Here, Barbara Park
65. The Things They Carried, Tim O’Brien
66. Roll of Thunder, Hear My Cry, Mildred Taylor (Svart arv)
67. A Time to Kill, John Grisham (Juryn)
68. Always Running, Luis Rodriguez
69. Fahrenheit 451, Ray Bradbury (Fahrenheit 451)
70. Harris and Me, Gary Paulsen
71. Junie B. Jones (bokserie), Barbara Park
72. Song of Solomon, Toni Morrison
73. What’s Happening to My Body Book, Lynda Madaras
74. The Lovely Bones, Alice Sebold (Flickan från ovan)
75. Anastasia (bokserie), Lois Lowry
76. A Prayer for Owen Meany, John Irving (En bön för Owen Meany)
77. Crazy: A Novel, Benjamin Lebert (Crazy : roman)
78. The Joy of Gay Sex, Dr. Charles Silverstein
79. The Upstairs Room, Johanna Reiss (Det hemliga rummet)
80. A Day No Pigs Would Die, Robert Newton Peck
81. Black Boy, Richard Wright (Black boy: en berättelse om barndom och ungdom)
82. Deal With It!, Esther Drill
83. Detour for Emmy, Marilyn Reynolds
84. So Far From the Bamboo Grove, Yoko Watkins
85. Staying Fat for Sarah Byrnes, Chris Crutcher
86. Cut, Patricia McCormick (Sann smärta)
87. Tiger Eyes, Judy Blume
88. The Handmaid’s Tale, Margaret Atwood (Tjänarinnans berättelse)
89. Friday Night Lights, H.G. Bissenger
90. A Wrinkle in Time, Madeleine L’Engle (Ett veck i tiden)
91. Julie of the Wolves, Jean Craighead George (Vargflickan)
92. The Boy Who Lost His Face, Louis Sachar
93. Bumps in the Night, Harry Allard
94. Goosebumps (bokserie), R.L. Stine
95. Shade’s Children, Garth Nix
96. Grendel, John Gardner
97. The House of the Spirits, Isabel Allende (Andarnas hus)
98. I Saw Esau, Iona Opie
99. Are You There, God? It’s Me, Margaret, Judy Blume
100. America: A Novel, E.R. Frank

Markeringar görs på valfritt sätt. Själv sätter jag fet stil på hela raden, både boktitel och författarnamn, om jag läst just den boken. Om jag inte läst boken men däremot något annat av författaren fetstilar jag författarnamnet. Om jag inte läst boken men sett någon filmatisering eller liknande kursiverar jag titeln. Och så får ni förstås väldigt gärna skriva nåt om respektive bok! alldeles särskilt om dem som vi andra kanske inte känner till… till exempel om ni förstår på vilket sätt boken skulle vara skadlig för barn. Kommentarerna markeras på något sätt så att de syns, t.ex. med kursivering.

Och så ber jag om en trackback hit eller en helt vanlig manuell kommentar, där ni länkar till er blogg… (Den här bloggen är numera så inaktiv så jag får verkligen hoppas att någon lite mer aktiv bokbloggare tar sig an projektet…. ping Vixx? Snowflake? Och så får jag ju hoppas att jag inte är sist i bokbloggosfären med den här idén. Jag hänger verkligen inte med.)

Här kommer min kommenterade och (i någon mån) fetstilade lista.

1. Harry Potter-serien, J.K. Rowling. Nix, inte läst en enda bok! bara följt med en kompis på ett par av filmerna. Men skälet till varför de finns med på listan är ju uppenbart: magi, svartkonst, allmänt okristligt.
2. Alice-serien, Phyllis Reynolds Naylor. (Heter på svenska saker som Alice + Patrick = Sant, Alice – med huvudet fullt av kärlek, Alice, snart tretton, Alla utom Alice och Alltid Alice.)
3. The Chocolate War, Robert Cormier.
4. And Tango Makes Three, Justin Richardson/Peter Parnell. Men oooh! Det är barnboken om de homosexuella pingvinerna som adopterade ett ägg! ”Based on a true story”! Men läst den har jag inte.
5. Of Mice and Men (Möss och människor), John Steinbeck. På grund av vulgärt språk, enligt Wikipedia.
6. I Know Why the Caged Bird Sings, Maya Angelou. (Jag vet varför burfågeln sjunger)
7. Scary Stories (bokserie), Alvin Schwartz
8. His Dark Materials (bokserie), Philip Pullman.
9. ttyl; ttfn; l8r g8r (bokserie), Lauren Myracle
10. The Perks of Being a Wallflower, Stephen Chbosky (Wallflower : konsten att titta på)
11. Fallen Angels, Walter Dean Myers
12. It’s Perfectly Normal, Robie Harris. Ett par andra böcker för barn om kropp, sexualitet, reproduktion osv. verkar finnas översatta till svenska, men den här hittar jag inte.
13. Captain Underpants (bokserie), Dav Pilkey. (Kapten Kalsipp)
14. The Adventures of Huckleberry Finn, Mark Twain. (Huckleberry Finns äventyr) Tydligen anklagas boken ibland för att vara rastisk, förmodligen mest eftersom ordet ”nigger” används på ett idag väldigt främmande sätt.
15. The Bluest Eye, Toni Morrison. (De blåaste ögonen)
16. Forever, Judy Blume
17. The Color Purple, Alice Walker. (Purpurfärgen) Det officiella skälet till ogillandet är förekomsten av våld, särskilt sexuellt kanske.
18. Go Ask Alice, anonym (Fråga Alice) Boken uppges vara en autentisk dagbok, författarnamn saknas (och därför är det hopplöst att hitta om den finns på svenska). Se kommentarerna!
19. Catcher in the Rye, J.D. Salinger (Räddaren i nöden) Jag har läst den, och förstod mig absolut inte på den. Men skadlig för barn?
20. King and King, Linda de Haan
21. To Kill A Mockingbird, Harper Lee (Dödssynden) Strålande och oerhört känd roman om ett justitiemord, där en svart man anklagas för våldtäkt.
22. Gossip Girl, Cecily von Ziegesar (Annabelle Vestry, pseudonym?) En rätt lång bokserie med titlar som Gossip Girl, You Know You Love Me, All I Want Is Everything, Because I’m Worth It med flera. (Gossip girl – bara i din fantasi, osv.)
23. The Giver, Lois Lowry. (Den utvalde)
24. In the Night Kitchen, Maurice Sendak
25. Killing Mr. Griffin, Lois Duncan
26. Beloved, Toni Morrison. (Älskade)
27. My Brother Sam Is Dead, James Lincoln Collier
28. Bridge To Terabithia, Katherine Paterson (Bron till Terabitia)
29. The Face on the Milk Carton, Caroline B. Cooney. (Saknad – Jennie 3 år)
30. We All Fall Down, Robert Cormier (Vandaliseringen)
31. What My Mother Doesn’t Know, Sonya Sones (Vad mina vänner inte vet)
32. Bless Me, Ultima, Rudolfo Anaya
33. Snow Falling on Cedars, David Guterson (Snö faller på cederträden) Roman om japanskamerikaner och deras juridiska ställning under och särskilt efter andra världskriget. Jag har läst om den flera gånger.
34. The Earth, My Butt, and Other Big, Round Things, Carolyn Mackler
35. Angus, Thongs, and Full Frontal Snogging, Louise Rennison (Georgia Nicolsons dagbok)
36. Brave New World, Aldous Huxley (Du sköna nya värld) Okej, och den plockas bort från skolbiblioteken därför att???
37. It’s So Amazing, Robie Harris
38. Arming America, Michael Bellasiles
39. Kaffir Boy, Mark Mathabane (Kaffir Boy : en självbiografi)
40. Life is Funny, E.R. Frank
41. Whale Talk, Chris Crutcher
42. The Fighting Ground, Avi
43. Blubber, Judy Blume
44. Athletic Shorts, Chris Crutcher
45. Crazy Lady, Jane Leslie Conly
46. Slaughterhouse-Five, Kurt Vonnegut (Slakthus 5)
47. The Adventures of Super Diaper Baby, George Beard
48. Rainbow Boys, Alex Sanchez
49. One Flew Over the Cuckoo’s Nest, Ken Kesey (Gökboet)
50. The Kite Runner, Khaled Hosseini (Flyga drake)
51. Daughters of Eve, Lois Duncan
52. The Great Gilly Hopkins, Katherine Paterson
53. You Hear Me?, Betsy Franco
54. The Facts Speak for Themselves, Brock Cole
55. Summer of My German Soldier, Bette Green
56. When Dad Killed Mom, Julius Lester
57. Blood and Chocolate, Annette Curtis Klause (Blod & choklad)
58. Fat Kid Rules the World, K.L. Going
59. Olive’s Ocean, Kevin Henkes
60. Speak, Laurie Halse Anderson (Säg något)
61. Draw Me A Star, Eric Carle
62. The Stupids (bokserie), Harry Allard
63. The Terrorist, Caroline B. Cooney
64. Mick Harte Was Here, Barbara Park
65. The Things They Carried, Tim O’Brien
66. Roll of Thunder, Hear My Cry, Mildred Taylor (Svart arv)
67. A Time to Kill, John Grisham (Juryn)
68. Always Running, Luis Rodriguez
69. Fahrenheit 451, Ray Bradbury (Fahrenheit 451)
70. Harris and Me, Gary Paulsen
71. Junie B. Jones (bokserie), Barbara Park
72. Song of Solomon, Toni Morrison
73. What’s Happening to My Body Book, Lynda Madaras
74. The Lovely Bones, Alice Sebold (Flickan från ovan)
75. Anastasia (bokserie), Lois Lowry
76. A Prayer for Owen Meany, John Irving (En bön för Owen Meany) Har jag verkligen inte lyckats läsa något av John Irving? Jag kan i vart fall inte komma på något jag ska ha läst.
77. Crazy: A Novel, Benjamin Lebert (Crazy : roman)
78. The Joy of Gay Sex, Dr. Charles Silverstein Den behöver vi i alla fall inte grubbla på varför!
79. The Upstairs Room, Johanna Reiss (Det hemliga rummet) Jag är lite osäker, men jag tror att jag har läst den. En överlevarskildring skriven av en judisk kvinna som liksom Anne Frank som barn gömdes med sin familj, men till skillnad från henne överlevde.
80. A Day No Pigs Would Die, Robert Newton Peck
81. Black Boy, Richard Wright (Black boy: en berättelse om barndom och ungdom)
82. Deal With It!, Esther Drill
83. Detour for Emmy, Marilyn Reynolds
84. So Far From the Bamboo Grove, Yoko Watkins Ogillad eftersom den, helt icke-PK, inte nämner japanernas övergrepp mot vietnameserna. Men herregud, det är ju en självbiografisk skildring! Hon var barn! och vad visste hon om det… det var faktiskt den mest korkade motiveringen hittills.
85. Staying Fat for Sarah Byrnes, Chris Crutcher
86. Cut, Patricia McCormick (Sann smärta)
87. Tiger Eyes, Judy Blume
88. The Handmaid’s Tale, Margaret Atwood (Tjänarinnans berättelse) Jag förstår inte ett ögonblick varför man vill skydda ungdomen från den.
89. Friday Night Lights, H.G. Bissenger
90. A Wrinkle in Time, Madeleine L’Engle (Ett veck i tiden)
91. Julie of the Wolves, Jean Craighead George (Vargflickan) De flesta av de här amerikanska ungdomsböckerna har man ju aldrig hört talas om, men den här har jag läst! och tyckte mycket om. Handlar om en tjej som försöker bli accepterad av en vargflock. För mig kändes den magisk. Bäst jag inte försöker läsa om den, då blir jag garanterat besviken.
92. The Boy Who Lost His Face, Louis Sachar
93. Bumps in the Night, Harry Allard
94. Goosebumps (bokserie), R.L. Stine
95. Shade’s Children, Garth Nix
96. Grendel, John Gardner
97. The House of the Spirits, Isabel Allende (Andarnas hus)
98. I Saw Esau, Iona Opie
99. Are You There, God? It’s Me, Margaret, Judy Blume
100. America: A Novel, E.R. Frank

När jag letat upp böckerna på Wikipedia har jag märkt att anmärkningsvärt många av böckerna är prisbelönta, på ett eller annat sätt. Och så är det uppenbarligen mycket lättare att hamna på listan om man skriver om svarta amerikaners eller andra minoritetsgruppers verklighet. Hur ska man annars förklara att underbara böcker som Dödssynden (To Kill a Mockingbird) och Snö faller på cederträden finns med?

Klart roligaste titeln på listan måste vara Fahrenheit 451.

Men inte alla texter bör först och främst framföras vackert. Hur gammal ska Sofia Karlsson behöva bli innan hon törs ibland vara ful, lika ful som livet?

Se bara på det vackra leendet som i Sofia Karlssons och en hel hög med framstående svenska folkmusikers julkonsert fullkomligt lyser i frasen vid dukade bord och slädar vid grinden, men inte vet hur det ska hantera sårfyllda kroppar och läkande död. Och se hur hon vänder sig bort från publiken, när hon sjunger visans allra sista ord: ”Kamrat”. Ja, det är lite svårt att stå för det ordet ett tiotal år in på det 21:a århundradet men om man inte gör det, om man inte kan stå för ordet ens för visans skull när man sjunger den, då tycker jag att man ska låta bli Julvisa i Finnmarken. Dikten är trots allt utgiven samma år som ryssarna gjorde revolution.

Faktiskt föredrar jag Sven-Bertil Taubes version av samma sång, må vara att Ulf Björlins orkesterarrangemang är lite jobbigt överambitiöst. Taube är skådespelare – han kan framföra en text, och han vet att inte väja för svåra passager. Han verkar inte heller riktigt veta vad han ska göra av ordet ”kamrat”, men han försöker åtminstone inte krypa undan.

När jag googlar efter svenska vistexter brukar jag oftast hamna på Enn Kokks blogg, men just den här har han av något skäl missat. Dan Anderssons produktion ligger dock i sin helhet på Projekt Runeberg, och så även Julvisa i Finnmarken.

Julvisa i Finnmarken

Att sjungas vid bordet till mörkt öl.

För den vinande nordan och vintern, broder,
för den grånande morgonens stjärna klar,
för vårt hem och vårt land och vår bedjande moder,
för myllrande städer och istunga floder
vi höja vårt stop – och för kommande dagar
och för kärlek och lycka som var.

När sjöarna ligga här frusna och döda,
och yrvädren dansa i moar och slog,
vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
och minna oss Terrvalaks solnedgång röda
och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
och skuggor som dansa i skog.

För den hårdaste skaren och bittraste vinden
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod bli hårda om kinden -
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.

Försonta och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma -
omkring oss de heligas natt vi förnimma -
för dem och för jorden, för himlen och oss
våra stop vi höja, kamrat.

(1917)

Zero från 1987 är inte alls så kul. Jag har nog större tolerans för påhittade ninjaäventyr än för spionstories som är så uppenbart orealistiska. Skräpet måste smaka gott, trots allt.

Jag kan tänka mig att läsa om Ninja-serien, någon gång när andan faller på. Faktiskt tror jag att jag kanske aldrig läste den första, utan kom rätt in i bok två eller tre. Fast först vill jag nog läsa de sista två böckerna i sagan om klanen Otori.

Det är frestande att använda memoarerna som avstamp för att första och främst bedöma personen Guillou. Många har åsikter om honom och hans sätt att vara; de enda värre exempel på människor som provocerar många genom sin blotta uppenbarelse, medvetna provokatörer undantagna, är Thomas Di Leva och Kristina Lugn. Själv förstår jag inte riktigt irritationen på någon av de tre. Di Leva är flipprig, Lugn pratar släpigt och Guillou är lite stöddig – okej. Gilla läget och gå vidare.

Guillou idag skäms tydligen otroligt för sig själv som ung. Varför, frågar man sig. Vad är det som är så pinsamt? för inte kan det bara vara de finlitterära ambitionerna.

Någonstans har jag läst påståendet att det var Guillous och Marklunds Piratförlaget som dragit undan mattan under fötterna på utgivningen av smalare litteratur i Sverige, eftersom Piratförlaget betalar ut högre arvode till sina författare varför övriga förlag blev tvungna att följa med. Guillou ville inte betala för utgivningen av olönsamma debutanter och poeter, alltså. Enligt honom själv hade förlagen inklusive det Norstedts som publicerade hans böcker redan slutat med sånt, och pengarna gick bara till ägarna. Jag är inte så insatt i förlagsbranschen, men misstänker att det ligger något i bägge beskrivningarna.

Beskrivningen om hur Piratförlaget kom till fokuserar här på att hans sambo och sedermera fru Ann-Marie Skarp blev mobbad av sin nye chef på Norstedts, precis på det sätt det brukar beskrivas i feministlitteratur – här syftar han på Berit Ås klassiska härskartekniker. Att Guillou i det läget inte riktigt har lust att göda Norstedts med fler Arn- och Hamiltonmiljoner blir högst begripligt.

Boken avslutas med ett kapitel om KGB-affären, där Expressen med stora rubriker målade ut Jan Guillou som rysk spion. Själv har han aldrig varit delaktig i drev säger han, förmodligen mest eftersom han aldrig sysslat med dagsjournalistik. Men han har jobbat en del åt Aftonbladet, och skriver fortfarande krönikor där. Jag undrar hur det känns att ha föredragit kvällstidningar framför morgontidningar, den dagen man fick känna på den egna branschens avigsidor.

För det första var Povel tämligen renodlad komiker, och det har funnits ytterst få komiker vars verk överlevt dem själva i någon större utsträckning. Povel som dessutom gärna parodierade gårdagens hits… blir dagens kids särskilt glada av Storm vid Väddö? Förmodligen inte.

För det andra uppfyllde Cornelis liv och leverna ungefär alla rock’n'rollmyter som finns, och dog visserligen inte purung men ändå klart i förtid. Att leva ett klanderfritt liv utan skandaler och dö i sjuksäng som 85-åring ger inte lika mycket för biografförfattarna att bita i, och ger inte mycket underlag för film. Faktiskt är det nästan konstigt att det dröjde så länge innan någon sög tag i de där Cornelis-biografierna och gjorde en film av det men filmen Povel lär vi få vänta på.

Jag gillade Cornelis. Jag tyckte om hur den är filmad. När Cornelis råkar åstadkomma en brand får man se en cigarett som rullar ner från en bokhög i den garderob där en sömnig trubadur lagt den ifrån sig. Kameran visar inte lågor och glödande fimp, bara askan som ligger kvar på boken… vackert och effektivt. Och färgerna i filmens början, som färglagda svartvita foton á la det sextiotal som skildras! Rätt mycket svensk film känns som ”svensk film” men det gör inte Cornelis.

Hans-Erik Dyvik Husby som trubaduren själv är väl kanske ingen stor skådespelare men ändå väldigt rätt i rollen. Bästa skådespelarprestationen måste vara David Dencik som Fred Åkerström – ett lite elakt porträtt, förvisso. Att leta rätt på outgivet material och lägga in i filmen låter som ett bra sätt att få uppmärksamhet kring filmen. Jag tror den kommer att gå bra.

Historien går huvudsakligen i moll. Några år efter Cornelis genombrott börjar det gå utför, utför, utför. Sprit, tabletter, bilkörning utan körkort och med alldeles för många promille i blodet. Svartsjuka. Förstörda förhållanden. Kravbrev som kastades i papperskorgen, hot om konkurs. Flykten utomlands från skulderna fick vi inte se… det går inte att berätta allt i en film.

Jag minns hur jag såg Cornelis på TV något år innan han dog, och tänkte ”Vad han gått ner i vikt! Det klär honom”. Inte visste jag att det var cancern som tärde honom.

Men att göra en film om Povels liv. Vad finns där att säga, egentligen? (Eller är det bara det att vi så lite vet om Povel Ramels privatliv, eftersom han höll det just precis privat?)

Dagens skvaller om vår nuvarande monark tvingar mig att ändra åsikt. Det är inget konstigt om sådana middagar hållits, alls.

Egentligen borde jag läsa om Ers majestäts olycklige Kurt och i min hjärna byta ut könet på huvudpersonen. Det enda som då blir olika är rimligen att något att utpressa kring inte längre finns.

Jag vill också påminna att jag har en bok att ge bort. Den som önskar läsa Dansa på min grav av Aidan Chambers, pip till här på bloggen så får du den! Den enda motprestation jag önskar är att du läser boken, bloggar om den och sedan erbjuder den vidare. (Jag har bloggat om boken, men eftersom det inlägget spoilar väldigt mycket länkar jag inte till det. Läs boken först, leta upp mitt inlägg sen och se om du håller med mig eller ej.

Det går trögt med vandringsboken, onekligen. Jag skyller på att jag numera bloggar så sällan, och mina läsarsiffror blir därefter. Nåja… jag har ingen brådska. Men lyckas jag inte ”blogga iväg” boken på ett år, får den nog vandra vidare via Bookcrossing.

Okej, helt ensam är jag väl inte. Cecilia Hagen i Expressen håller med mig. Intelligentaste kommentaren om hittills om Den motvillige monarken kommer från Malin Ullgren i DN.

Tillägg: Aha. Jag har googlat dåligt. Här t.ex. en DN-recension.

På golvet, på den kullvräkta tvättkorgen ligger den lilla bokhyllan. Den hänger fritt mitt på väggen på några konsoller, och har suttit där i ett par år. Nu ville den inte längre. Mina bokhyllor har insett att jag inte längre läser böcker, och hämnas på mig!

Nu innehöll den där hyllan i och för sig inte så mycket skönlitteratur utan några band av ett uppslagsverk, telefonkataloger och gamla kursböcker. Men ändå… tajmingen är slående. Helt säker kan jag inte vara.